Har ni någonsin haft den där känslan att precis allt man gör går fel? Att man bara vill lägga sig i sängen och gråta för att man inte vet varför man är så ledsen. När man går runt med en stor klump i magen hela tiden och när man tillsist, oftast i slutet på dagen, känner att man knappt orkar stå upp, så man sätter sig på golvet med huvudet i knäet och bara gråter? Precis så känner jag nu. Jag orkar ingenting .. Dagarna är tomma och det känns hela tiden som något saknas. Det känns som jag bara "finns" fast aldrig riktigt är där. Det värsta av allt är att jag inte vet varför, jag bara känner såhär och jag kände precis likadant hela förra veckan. Jag vill inte gå till skolan, men jag vill inte vara hemma heller! Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde för en timme sen, för jag tycker ändå inte det spelar någon roll. Jag känner mig handikappad, för jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Jag vill inte göra något alls, men jag vill inte bara sitta i min säng och göra ingenting. Jag vill inte prata med någon om det, men det gör ont som fan att hålla inne all skit. Därför jag skriver av mig nu, jag kände att jag behövde det. Jag vill inte sitta med familjen, men när jag är ensam kan jag inte sluta gråta. Jag är någonstans emellan hela tiden och det är den värsta känslan jag känt.